David och Goliat – Ja, nästan…… Fast tvärtom då, eller?


DAVID OCH GOLIAT, JA NÄSTAN. FAST TVÄRTOM, ELLER?
Är ett erkännande av staten Palestina verkligen ett aber, och i så fall –  på vilket sätt då? Det slängs många floskler i luften nu för tiden. Har man verkligen substans i att se erkännandet av Palestina som ett aber eller en styggelse?
Är man Israelfientlig, eller till och med antisemitisk, om man nu står för ett accepterande av Palestina som en självständig stat? Det vore mycket intressant att höra eventuella synpunkter på detta.
Sen är Sverigedemokraternas vurm, eller rent ut sagt besatthet, av en glesbefolkad landsremsa långt nere i ökenområdet i Mellanöstern… en gåta av guds nåde.
Kan någon i Sverigedemokraterna förklara denna fixering, att alltid manifestera sitt stöd till Israel oavsett vad som hänt, eller detta med att alltid låta sig fotograferas med viftande Israelflaggor och dylikt. Någon?
Jag anser att man självklart ska erkänna Palestina som nu Sverige gjort, och denna inställning beror på ett flertal faktorer. Först vill jag klargöra – Jag avskyr muslimsk extremism och islamism i alla dess former. Finge jag bestämma så skulle ISIS utrotas via ett taktiskt anfall med kärnvapen. ok?
För att komma framåt i fredsprocessen, eller vad man nu ska kalla det som återstår av den, måste Palestina erkännas som stat. Hur i helvete ska man nå fram till en tvåstatslösning om då inte Palestina erkänns som egen stat?
Varför ser inte Israel möjligheter med ett Palestina som har fullt fungerande diplomatiska funktioner med omvärlden och viktiga politiska kontakter via legitima och helt rumsrena kanaler?
Israel är enligt mig benäget att alltid se det negativa med det positiva. En inställning som är långt värre än palestiniernas väpnade kamp!!
Att SD har medlemmar eller aktiva politiker som är judar, eller som har sina rötter i Israel, det vet jag….. men så många är de väl inte om vi tittar lite närmAre på den saken?
Vem eller vilka drar i den proisraeliska tråden hela tiden, och varför? Vad är agendan gällande detta märkliga förfarande?
Nej, jag är verkligen INTE nationalsocialist eller någon avdomnad anti-Israelfascist……ja, och verkligen inte ens antisemit…..men kan vi inte för en gångs skull diskutera denna maniska fixering vid en ökenremsa i Mellanöstern? Någon?
Att besvara primitiv raketbeskjutning, med ombyggda svårhanterliga katuscharaketer, med massiva flyganfall, urskiljningslös pansarbeskjutning…….
Eller taktisk och extremt brutal punktbombning av diverse civila hus och byggnader, som står uppsatta på Mosads och IDF’s lista över troliga gömställen för ex. terrorister eller deras vapenförråd, var i ligger relevansen i ett sådant förfarande? Galenskap eller militär precision?
Rena krigsbrotten, eller? Ärligt talat?
Man kan ju sysselsätta sig en halvtimme med att googla lite om inbördeskriget i Libanon/Beirut på 80-talet, där skitstöveln och massmördaren Ariel Sharon beordrade massiva bombningar av palestinska flyktingläger, exempelvis Schatila i södra Libanon, där blodet rann i flera dagar.
Dödsoffer räknades i tusentals oskyldiga och enbart civila…..kvinnor och barn. Några terorister eller fiender gömde sig inte i Schatila. Och detta massiva våld endast pga halvdana militära uppgifter, ja om att fiender skulle gömma sig bland civilbefolkningen?? Alltså, om så nu vore fallet, varför i helvete det vedervärdiga övervåldet? Ariel Sharon har det nog bekvämt i helvetet!
Ingen kan väl stödja bombning av skolor, moskéer eller sjukhus? Nej, jag är inte pro-Hamas på något vis, men man måste ju se den fruktansvärda överlägsenhet som Israel har mot palestinierna, som sysselsätter sig med att fyra av Hanssons himlaspel tre gånger om dagen, hela året om.
Visst skördar den verksamheten dödsoffer, men det rör sig liksom om ungefär tolv döda den senare tiden, ja ganska långt tillbaka räknat, och om vi då ser på antalet skadade och döda palestinier……ja, verkligen totalt jävla vansinnigt.
Dödsoffer och svårt skadade räknas i TIOTUSENTAL!!
Anledningen till att jag skriver om detta, det är dels min undran över gåtan om SD:s Israelfixerig (som då inte är konstruktiv eller ens det minsta framåtskridande, och verkligen inte för ett politiskt parti) och hur man kan ställa sig otvivelaktigt på samma sida med ett land som svarar på tramsig och medeltida raketbeskjuning……med civila punktbombningar där fosforgranater, klusterbomber, airfuelbombs mm används, helt ansvarslöst? Någon?
Kan inte någon klok och snäll individ förklara detta för en vilsen själ?
Jag har alltid trott mig stödja Israel eftersom jag anser att de står (ja den drömmen var grusad!!) för civilisation och framåtskridande. Jag kan härmed meddela att så inte är fallet längre, och kommer heller aldrig att bli det igen.
Av den enkla anledningen att efter att jag tagit del av diverse filmer, visande israeliska fosforgranaters verkan på civila och helt oskyldiga kvinnor och barn, på gator och torg i Gaza…….ja då får jag mer än en tår i ögonvrån, och käkarna…….de spändes jävligt hårt!
Shalom?
Arn M Heldin

1 kommentar

Under Israel, Mellanöstern, Palestinafrågan, Sverigedemokraterna

Ett svar till “David och Goliat – Ja, nästan…… Fast tvärtom då, eller?

  1. Jag tillhör väl dem som vurmar för Israel, förvisso av orsaker jag inte analyserat närmare då jag anser Hamas och deras anhängare som ett större hot än sionister. Jag anser också att Palestina ska erkännas som en stat. Men först efter att israel garanterats att de nya gränserna inte används för fortsatta attacker mot israel. För grejen är att de grupper som helt öppet propagerar för israels utrotande får vandra och handla mer eller mindre fritt i Palestina.

    Jag ser gärna att FN, och då gärna länder som är för ett erkänt palestina, skickar trupper och garanterar israel denna säkerhet i utbyte mot att Palestinierna får tillbaka de gränser de förlorade fair and square 1967. Detta är dock en dröm då jag vet att sionisterna inte litar på att FN kan garantera deras säkerhet och sålunda motsätter sig FN-trupper i Palestina/israel. Jag vet också att det finns religiöst galna judar som tror att en fantasi skänkt dem landet och de vägrar lämna västbanken. Hur araberna förhåller sig till att låta sina galningar kontrolleras på detta sätt vet jag inte, men en lågoddsare är att de är minst lika ovilliga.

    Jag hör ofta klagomål på att Israel svarar ”oproportionerligt” på terrorattacker från Gaza och Hamas och deras medlöpare. Jag har varje gång frågat den simpla frågan om vad som är ”proportionerligt” i den akuta situationen? Ska de ge efter för terrorn? Vilka signaler sänder det att tillåta terroristerna få gehör för sin terror? Denna terror kommer då från Hamas, som helt öppet erkänner att de inte kommer att sluta förrän Israel är utrotat. Jag anser att det rent strategiskt vore ointelligent att inte använda de vapen och den makt de har, precis som araberna gör. Hamas väljer själva när de vill att civilbefolkningen de gömmer sig bland ska bombas.

    Men åter till frågan: Vad ska Israel göra när raketer regnar? Terrorisera tillbaka på samma sätt med hemmagjorda raketer?

    Gilla

Lämna en kommentar